Sommar på biblioteket = bokklubb. I år kör vi för tredje gången. Innehållet har skiftat - denna sommar kommer att gå i spänningens tecken, så nu plöjer jag deckare för "slukaråldern" - så många jag hinner. När jag var i samma ålder som barnen i klubben, läste jag en sån där bok med "röd rygg" ni vet - en av alla de böcker som inte fick finnas på biblioteket på 70-talet, men som bibliotekarien sparade för att hon visste att vi barn älskade dem. Jag menar förstås Wahlströms serier. En bok hette "De sex och mysteriet på... ". Den var så rysligt spännande, jag vågade knappt vända blad och blev rädd varje gång jag bara tänkte på titeln när jag väl läst klart den. Därför förträngde jag vad boken hette och kan nu inte komma ihåg detta- det är synd! Jag hade behövt ha den som referenspunkt när jag nu läser den ena deckaren efter den andra som ska bjuda dagens unga läsare på spänning. Är dagens deckare verkligen lika spännande som de på min tid?
Jag har hittat några deckare jag gillar men också några jag verkligen inte gillar! Det som slår mig är att huvudpersonerna i många av dagens deckare inte får må bra. Det är frånvarande föräldrar, separerade föräldrar, döda föräldrar... Kan inte dagens unga få sjunka ner i en spännande bok med familjer som fungerar (hyfsat i alla fall). Måste livet vara så komplicerat hela tiden? Ingen chans att drömma sig bort och låtsas att allt är OK, även om det i verkligheten inte är så bra som man skulle vilja!
Jo då, några deckare befriade från familjeproblem, har jag stött på. Det är skönt att de finns! Så vill du läsa om brott och må gott, läs Tidningsdeckarna och smugglarligan av Arne Norlin. Den är charmig och fyndig med trygga barn och trygga föräldrar och en rimlig gåta att lösa.
Om dagens barn tycker att dagen deckare är riktigt spännande kommer jag att få veta om några veckor. Fortsättning följer alltså!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar