Jag borde veta, jag skäms att jag vet för lite men värst är att jag inte kommer att göra tillräckligt efter denna läsning!
Bomull - en solkig historia av Gunilla Ander tar oss med på en resa i nu- och dåtid, till bomullsfält i Uzbekistan, Benin och USA, till möten mellan rika länder och fattiga där kampen står mellan makthavare och utsatta arbetare. Vi får en lektion i slaveriet, gamla tidens OCH nuvarande där de rika länderna spelar ut u-ländernas möjligheter till odling, allt för egen vinning. USA och EU, jag skäms! Lösningen stavas eko och fair-tradebomull. Men hur lätt blir det? Nästan allt jag äger i klädväg och det innehåll jag har i mina"linneskåp" är gjort av bomull. Var ska jag handla? En sökning på webben ger vid handen en del webbshops och några fysiska affärer. Lösningen stavas antagligen bättre lite eko än ingen alls.
Boken är jätteintressant och inte alls extrem. Det känns som en bok vi alla borde läsa - allmänbildande helt enkelt! Och superviktigt. För det är bara om vi alla bryr oss som vi kan förhindra att sjuåringar tvingas ut på gigantiska bommulsfält i Uzbekistan där de faller ihop av utmattning eller att jordbrukare i Benin går en långsam död till mötes genom "självbesprutning" av dödliga bekämpningsmedel.
Tyvärr tror jag vägen är lång och jag får lite ångest. Det är förstås jobbigare att veta än att inte...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar