Den store Gatsby

Den store Gatsby av F Scott Fitzgerald har kommit i nyöversättning och eftersom jag inte läst den tidigare tog jag mig an den i helgen.

Handlingen utspelar sig i mellankrigstidens New York, det rika, flärdfulla New York där pengar, sprit och flärdfullt leverne är det som gäller om man inte drabbats av depressionen.

När Nick Carraway bestämmer sig för att flytta österut för att jobba med aktier, får han hyra ett rätt alldagligt hus i ett för övrigt mycket fashionabelt område. Hos grannen är det fest dygnet runt - folk kommer och går, mat och sprit flödar, men ingen känner egentligen värden - Jay Gatsby. Det blir Nicks uppgift att berätta Gatsbys historia, en rätt märklig sådan.
Kortfattat lever Gatsby sitt liv på en gammal dröm om Daisy - en kortvarig kärlek som aldrig lämnat hans tankar. Daisy är förstås gift med en rik och tämligen otrevlig knös (Tom) som i sin tur har en älskarinna (Myrtle) som inte alls är så rik men njuter av Toms pengar. Älskarinnans man är en stackars bilreparatör som intet anar förrän mot slutet men då går allt åt h-vete för alla i alla fall.

Den STORE Gatsby - stor i vems ögon? Sina egna? Daisys? Nick's? Alla gästers? Han är i vart fall en människa som hos Nick väcker både sympati och antipati. För det stora flertalet väcker han inga känslor alls - det blir uppenbarat när ingen mer än Nick kommer till hans begravning.

Varför räknas Den store Gatsby som klassiker? Det finns så många sätt att läsa boken, så många likelser och paralleller att dra men då krävs en hel del kännedom om den tidens Amerika. Utan efterord hade boken förlorat sin klassikerstatus för många nya läsare, nu får vi hjälp att se och förstå - uppskattat!