Ogräset frodas i min trädgård, för jag läser böcker! I den litterära trädgården har jag de senaste veckorna stött på ovanligt lite ogräs - berättelse efter berättelse slår ut i blom - kanske inte alltid en vacker blomma, men en färgstark en.
En alldeles underbar bok är Mikael Niemis Skjut apelsinen! När jag läser den, inser jag att Niemi har full koll på killar i övre tonåren, han känner min son bättre än jag själv gör.
Berättelsen handlar om att vara ung och osäker - att känna sig som en grå liten mus. Men att inte acceptera detta - att bestämma sig för att det är man själv som avgör om man ska förbli denna gråa mus eller börja ta plats bland människor man inte alltid gillar och som man även kan vara rädd för. Berättelsen handlar (förstås) om den där tonårsförälskelsen på håll i skolans snyggaste tjej och hur pinsamt det blir när hela skolan får ta del av nederlaget. Den handlar om den nitiske svenskläraren som vill få alla att gilla Strindberg. Och den handlar om mycket mer... Inget nytt under solen med dessa trådar, men sättet boken är skriven på! Den är bisarr, smart och dråplig. Den är allvarsam, ömsint och äcklig. Dessutom är den ruskigt aktuell.
Förvandlingen från en grå mus till en synlig ung man går bland annat via morsans fula städrock från 70-talet och en inkletad, dagbeständig snorkkråka på kinden plus flera andra handlingar som väcker uppmärksamhet, äckel och vrede hos "skitarna" - de elever som har rika föräldrar och som sätter normerna för vem som ska ha vilken plats i hierarkin.
Jag kan inte skriva denna bok rättvisa, den måste läsas! Sätt den i händerna på alla från tonår och uppåt, men framför allt till våra äldra tonårskillar, som inte är så där helt säkra på tillvaron. De kommer att känna igen sig, få sig några härliga skratt, sätta i halsen på slutet men inse att de inte är så ensamma som de kanske ibland tror. Jag ska köpa den till min son - jag vet precis (jag känner honom i alla fall lite) när i boken han kommer att ge upp ett härligt garv!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar