Pocket nr 2 kom med posten för en vecka sedan. Bladen var lite gulnade - boken hade stått i ägarens hylla några år och nu hade boken vandrat vidare till mig. Det var Det målade huset av John Grisham som skulle bli nästa överraskning. Jag har aldrig läst något av honom så boken var välkommen!
Det är 50-tal, Koreakrig och hos familjen Chandler i Arkansas står man beredd att leja arbetare för säsongens bomullsplockning. Luke är 7 år och lever på gården med det omålade huset tillsammans med sin mor och far, farmor och farfar. Hans unga farbror Ricky är i Korea och slåss i kriget. Varje säsong lejs fattigt bergsfolk och ännu fattigare mexikanare till bomullsbärgningen. Alla ska samsas på Chandlers gård och det innebär spänningar och konfrontationer. Mitt i allt finns Luke.
Jag tycker verkligen om boken - Grisham förmår att skapa stämning. Som läsare upplever du värmen i den gassande solen ute på bomullsfälten, de vuxnas oro för att regnet ska hindra bärgning av skörden, och våldet som blossar upp i staden när alla samlas efter veckans hårda slit. Författaren lyckas också väl ge liv åt en 7-årings nyfikenhet på livet, en nyfikenhet som bjuder Luke så många upptäckter de vuxna inte anser honom mogen för.
Boken är filmad - jag skulle gärna se den. Här kommer några sekvenser ur "The painted house" från Youtube.
torsdag 10 juli 2008
söndag 6 juli 2008
Rovfåglarnas tid
Då har jag läst första pocketen av de 36 jag förväntar mig få i min brevlåda - Rovfåglarnas tid av Elisabet Nemert.
Handlingen är förlagd till England och Frankrike strax efter Franska revolutionen 1789. Angelica - en ung, engelsk prästdotter är missnöjd med det liv hon lever - hon vill prova sina vingar och leva ett liv i lyx och rikedom. Fader prästen tycker förstås inte att hon förstått vad som är meningen med livet och ogillar att dottern hans saknar ödmjukhet inför livet (fast det gör hon inte - hon är bara lite omogen och det fattar fader prästen också) . Så, klok som han är, låter han sin dotter fara med som sällskapsdam till Diana, Angelicas bästa väninna och dotter i en engelsk adelsfamilj. Diana ska gifta sig med en uppblåst, fransk adelsyngling. Förutom att denna fransos är dryg, är han dessutom elak. Tyvärr förstår inte Diana det förrän det är för sent och hon befinner sig gift på ett slott i Loiredalen.
Ja, så rullar det på. Redan från första kapitlet, när en rovfågel kretsar i skyn och David (ung engelsk läkare bosatt i Paris som längtar efter kvinnan som ska leva som en jämlike vid hans sida) räddar Angelicas syster från den uppblåste fransosen som är på friarbesök hos Diana, förstår man att resten av boken kommer att ha en enda riktning - Angelica och David ska bli ett. Hade jag läst boken för 30 år sedan, hade jag antagligen gillat den. Nu har jag läst för mycket för att gilla klichéer och överromantiska historier. Och som sagt - inte så spännande att fatta slutet redan i första kapitlet, även om- ska jag erkänna - författaren tar med läsaren ut på äventyr med Angelica och också ger en lektion i fransk historia.
Rovfåglarnas tid kan slå ihjäl lite tid - är man nöjd med detta så är den OK. Om det är kärlekshistorien man vill åt, kan man hoppa 200 sidor - så många det tar för Daniel och Angelica att finna varandra.
Franska revolutionen? Ta några minuter till filmen!
Handlingen är förlagd till England och Frankrike strax efter Franska revolutionen 1789. Angelica - en ung, engelsk prästdotter är missnöjd med det liv hon lever - hon vill prova sina vingar och leva ett liv i lyx och rikedom. Fader prästen tycker förstås inte att hon förstått vad som är meningen med livet och ogillar att dottern hans saknar ödmjukhet inför livet (fast det gör hon inte - hon är bara lite omogen och det fattar fader prästen också) . Så, klok som han är, låter han sin dotter fara med som sällskapsdam till Diana, Angelicas bästa väninna och dotter i en engelsk adelsfamilj. Diana ska gifta sig med en uppblåst, fransk adelsyngling. Förutom att denna fransos är dryg, är han dessutom elak. Tyvärr förstår inte Diana det förrän det är för sent och hon befinner sig gift på ett slott i Loiredalen.
Ja, så rullar det på. Redan från första kapitlet, när en rovfågel kretsar i skyn och David (ung engelsk läkare bosatt i Paris som längtar efter kvinnan som ska leva som en jämlike vid hans sida) räddar Angelicas syster från den uppblåste fransosen som är på friarbesök hos Diana, förstår man att resten av boken kommer att ha en enda riktning - Angelica och David ska bli ett. Hade jag läst boken för 30 år sedan, hade jag antagligen gillat den. Nu har jag läst för mycket för att gilla klichéer och överromantiska historier. Och som sagt - inte så spännande att fatta slutet redan i första kapitlet, även om- ska jag erkänna - författaren tar med läsaren ut på äventyr med Angelica och också ger en lektion i fransk historia.
Rovfåglarnas tid kan slå ihjäl lite tid - är man nöjd med detta så är den OK. Om det är kärlekshistorien man vill åt, kan man hoppa 200 sidor - så många det tar för Daniel och Angelica att finna varandra.
Franska revolutionen? Ta några minuter till filmen!
torsdag 3 juli 2008
Vägen
I våras kom en dam in på biblioteket och frågade efter en bok av "en av Amerikas mest berömda, nu levande författare". Det var något med Mccar...
Ja, visst, det borde jag väl ha kunnat svara på rakt upp och ner, men det kunde jag inte. Men - vi klurade så småningom fram att boken hon sökte var Cormac McCarthy och hans bok Vägen. Det hela löste sig, låntagaren fick ett svar, vi beställde boken (som vi "dissat" i Btj-listan) och jag slapp känna mig helt felplacerad där bakom disken. Dessutom fick jag bonus - mina ögon började leta efter recensioner av boken och de dök upp i DN inte allt för långt därefter. Så jag ställde mig i kö och förra helgen läste jag ut den.
Vägen är en dystopi. En kärleksfull far och hans son vandrar längs vägar som leder över bergspass och fält, genom byar och städer över en utbränd, amerikansk kontinent. Överallt vilar aska - allt är grått. En monumental katastrof har utsläckt det mesta av allt liv som funnits. Vad slags katastrof det varit får vi dock aldrig veta. Det finns nu ett fåtal människor vid liv och mannen och hans son möter dem vid några tillfällen. Rädslan är stor att de människor de möter tillhör "de onda", så mannen och sonen håller sig undan. Målet för deras vandring är den amerikanska västkusten - vad mannen hoppas finna där vet han knappt själv. Vandringen blir en enda stor kamp mot svält och död men också en möjlighet till en mycket nära relation far-son. Bokens stora fråga måste bli - är livet värt att leva till varje pris?
Det var länge sedan jag läste en bok som är så "laddad", ibland drog jag mig för att vända blad. Och detta trots att Vägen är en bok som består av en ordknapp dialog far-son och en beskrivning av en vandring från en punkt till nästa och nästa med dagar som alla går ut på samma sak.
En låntagare tyckte inte att det "hände" något i boken. Jag håller inte med - det händer massor - men i ett annat tempo än vad vi är vana vid.
Om Cormac McCarthy verkigen är en av amerikas största författare kan ju inte jag avgöra, men boken är definitivt värd att finna sina läsare!
Mer om författaren och hans verk hittar du här: http://en.wikipedia.org/wiki/Cormac_McCarthy
Ja, visst, det borde jag väl ha kunnat svara på rakt upp och ner, men det kunde jag inte. Men - vi klurade så småningom fram att boken hon sökte var Cormac McCarthy och hans bok Vägen. Det hela löste sig, låntagaren fick ett svar, vi beställde boken (som vi "dissat" i Btj-listan) och jag slapp känna mig helt felplacerad där bakom disken. Dessutom fick jag bonus - mina ögon började leta efter recensioner av boken och de dök upp i DN inte allt för långt därefter. Så jag ställde mig i kö och förra helgen läste jag ut den.
Vägen är en dystopi. En kärleksfull far och hans son vandrar längs vägar som leder över bergspass och fält, genom byar och städer över en utbränd, amerikansk kontinent. Överallt vilar aska - allt är grått. En monumental katastrof har utsläckt det mesta av allt liv som funnits. Vad slags katastrof det varit får vi dock aldrig veta. Det finns nu ett fåtal människor vid liv och mannen och hans son möter dem vid några tillfällen. Rädslan är stor att de människor de möter tillhör "de onda", så mannen och sonen håller sig undan. Målet för deras vandring är den amerikanska västkusten - vad mannen hoppas finna där vet han knappt själv. Vandringen blir en enda stor kamp mot svält och död men också en möjlighet till en mycket nära relation far-son. Bokens stora fråga måste bli - är livet värt att leva till varje pris?
Det var länge sedan jag läste en bok som är så "laddad", ibland drog jag mig för att vända blad. Och detta trots att Vägen är en bok som består av en ordknapp dialog far-son och en beskrivning av en vandring från en punkt till nästa och nästa med dagar som alla går ut på samma sak.
En låntagare tyckte inte att det "hände" något i boken. Jag håller inte med - det händer massor - men i ett annat tempo än vad vi är vana vid.
Om Cormac McCarthy verkigen är en av amerikas största författare kan ju inte jag avgöra, men boken är definitivt värd att finna sina läsare!
Mer om författaren och hans verk hittar du här: http://en.wikipedia.org/wiki/Cormac_McCarthy
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)